Skador och diagnoser

Fotledsskador

Stukningar av och bandskador på fotleden är bland de vanligaste skadorna. Studier visar att tidig funktionell behandling med ortoser är betydligt effektivare än långtidsimmobilisering.

Sammanfattning

Orsaker, symtom och behandling

Stukningar (distorsioner) och ledbandsskador i fotleden är bland de vanligaste skadorna. Baserat på uppgifter från jämförbara länder uppskattas det att över en miljon människor kommer att drabbas av en fotledsskada varje år enbart i Tyskland. I 85 % av fallen drabbar det de yttre ledbanden i fotleden.

Orsaker

Orsaker

Oavsett om yttre påverkan har betydelse eller inte, kan vridning av fotleden göra att ledbanden/ligamenten i fotleden sträcker sig för mycket eller till och med brister. Sådana skador uppstår ofta i samband med idrott, där akut fotledsskada är vanligast. Den utgör 15–20 % av alla idrottsskador inom sport. Idrotter med snabba riktningsbyten och hopp, samt
kontaktsporter, är extra riskfyllda för fotledens ledband. Exempel på sporter där akuta fotledsskador förekommer ofta är fotboll, basket och volleyboll.

Risken för upprepade fotledsskador är större framförallt hos idrottare. Omkring en tredjedel av alla patienter drabbas av en ny fotledsskada inom 3 år. Bland idrottare är andelen upp till 73 %. Även på lång sikt klagar många patienter fortfarande över att fotleden ger lite efter och smärta vid gång och löpning, lättare svullnad samt mindre instabilitet i fotleden.





Typ av ledbandsskada

Typ av ledbandsskada

Skador på ledbanden i den övre delen av fotleden drabbar i 85 % av fallen de yttre ledbanden, i synnerhet det främre. Den nedre fotledsdelen kan också skadas. Även om isolerade skador i den nedre fotleden är sällsynta, förekommer det en instabilitet i den nedre fotledens led också hos cirka 10 procent av patienterna med kronisk lateral instabilitet i den övre fotledens led.

Allvarlighetsgrad och symtom

Skadans allvarlighetsgrad och symtom

Ledbandsskador i fotleden delas i 3 olika allvarlighetsgrader:

Grad I (lätt)

Grad I (lätt)

Ledbandssträckning utan makroskopisk ruptur (brott), lätt svullnad och/eller känslighet i drabbade strukturer. Ingen eller endast minimal funktionsförlust, i allmänhet ingen blödning, ingen mekanisk instabilitet i fotleden, inga problem att belasta med vikt.

Grad II (måttlig)

Grad II (måttlig)

Makroskopisk partiell ruptur (bristning) med måttlig smärta, svullnad och känslighet i de drabbade strukturerna. Lätt till måttlig funktionsbegränsning och lätt till måttlig instabilitet i fotleden, blödning och nedsatt belastningsförmåga.

Grad III (svår)

Grad III (svår)

Fullständig ledbandsruptur med tydlig svullnad, hematom och algesi (smärtkänslighet). Total nedsättning av fotledens funktion och onormal ledrörelse och instabilitet, blödning samt oförmåga av att att bära vikt.

Diagnos

Diagnos

En läkare undersöker först foten för att avgöra om det finns rörelsebegränsningar, värme, svullnad, rodnad, utstående ben osv. Vid samtal klargörs de omständigheter som ledde till skadan, var smärtan finns någonstans och eventuella tidigare skador eller sjukdomar. Ytterligare undersökningar som röntgen eller MRT utförs beroende på resultaten.

Behandling

Behandling

Tidig funktionell funktionell mobiliserande behandling av ledbandsskador i fotleden har blivit standard idag. Behandlingen består i regel av skydd, vila, is, kompression och högläge direkt efter skadan. Lättare rörelseövningar utan vikter på leden börjar redan 48-72 timmar efter skadan för att återställa rörelseomfång och muskelstyrka. När svullnaden har lagt sig stabiliseras fotleden med en ortos och viktbelastningen ökas gradvis under 2 till 4 veckor.
Kompletterande sensomotorisk träning bör också påbörjas så snart som möjligt, i regel efter 3 till 4 veckor.

Operation eller inte?

En omfattande granskning som jämförde immobilisering och tidig funktionell behandling visade att tidig funktionell behandling är betydligt bättre än långvarig immobilisering:

  • På lång sikt återupptar fler patienter idrotten som de utövat före skadan

  • Tiden tills idrottande kan återupptas är kortare

  • Fler patienter kan återgå till arbetet de hade före skadan, och dessutom betydligt snabbare

  • På kort sikt drabbas färre patienter av andra besvär och svullnader

  • Färre patienter uppvisar mekanisk instabilitet i fotleden utifrån röntgenbilder som tagits

  • Fler patienter är nöjda med behandlingen

Tillbaka till vardagen: 3 steg till en Ottobock-ortos

  1. Här hittar du en översikt över alla ortoser och stöd som kan hjälpa dig. Ta med dig listan till nästa läkarbesök.
  2. Rådgör med din läkare om vilken ortos som är bäst lämpad för dina symtom och ditt tillstånd. Din läkare kan sedan skriva ut ett recept för en passande ortos.
  3. Ta med receptet till ett ortopedtekniskt center. Där kan du få en ny ortos som anpassas helt efter efter ditt kroppsmått.