Korsbandsskada
Orsaker, symtom och behandling
När det gäller att förflytta sig från A till B är knälederna kroppens viktigaste länk. Utan knäleders hjälp blir det svårt att förflytta sig. Du behöver dina knän inte bara för att utföra vardagliga aktiviteter utan också för praktiskt taget alla typer av motion och kontaktsporter.
Muskler och ledband spelar en viktig roll för att hjälpa dina leder att göra sitt jobb. I knäna spelar korsbanden den viktigaste rollen. Om ett korsband går sönder kan det inte längre ge stöd, vilket kan leda till en rad av mycket obehagliga symtom. Läs vidare för att få veta mer. Vi tittar också närmare på orsakerna till korsbandsbrott och hur de kan behandlas.
Ottobock - stöd och ortoser
Vad är ett korsband?
Fyra ledband sammanbinder lårbenet (femur) och underbenet (tibia) med varandra. Till dem räknas de två laterala ledbanden, som stabiliserar knäleden på in- och utsidan, samt de bakre och främre korsbanden som finns inne i knät. De sistnämnda löper korsvis snett genom knäledshålan. Därifrån har korsbanden fått sitt namn.
Vilken funktion har korsbanden?
Korsbanden fungerar som centrala stabilisatorer. De centrerar ledytorna i knäleden och håller knät på plats såväl när vid vila som när det utsätts för krafter och belastas. Korsbanden stöder och styr knät i böjningen eftersom de är spända vid den här tidpunkten. De laterala ledbanden övertar den här delen på samma sätt i sträckningen och är spända vid den här tidpunkten. Ledbanden styr därmed rörelsen och begränsar på samma gång rörelseomfånget fysiologiskt. Så skyddar de knät mot vrickningar och stabiliserar det till och med då de omgivande musklerna ännu inte alls är spända. Det här naturliga, ”passiva skyddet” är möjligt eftersom ledbanden är relativt oelastiska jämfört med musklerna och därmed alltid ger en viss stabilitet.
Det främre korsbandet förhindrar att lårbenet förskjuter sig framåt över skenbenet (den så kallade främre draglådan). Det bakre korsbandet förhindrar att skenbenet förskjuter sig bakåt under lårbenet (bakre draglåda).
Vad är en korsbandsskada?
En korsbandsskada i knät – också kallad korsbandsruptur – är en händelse då ett eller båda korsbanden slits av helt. Om korsbandet inte har slitits av helt talar man om ett delvis brustet korsband respektive en partiell ruptur. I de flesta fall drabbas det främre korsbandet i knäleden då det belastas hårdare vid typiska olyckshändelser. I bara ungefär tio procent av fallen brister det bakre korsbandet.
Ett brustet främre korsband kan inte mera förhindra att lårbenet förskjuter sig framåt över skenbenet. Ett brustet bakre korsband kan inte mera förhindra att skenbenet förskjuter sig bakåt under låret. Så länge det inre och yttre laterala ledbandet i knät är intakta sörjer de åtminstone fortfarande för en viss sidostabilitet i leden.
Statistiskt sett brister ett korsband var femte till sjätte minut i Tyskland. Det betyder runt 100000 fall per år. 80 procent av olyckorna sker i samband med idrottande.
Vad kan leda till en korsbandsskada?
Ledbanden har nästan ingen elasticitet och kan snabbt råka ut för en överextension vid för hög belastning. Ett korsband slits generellt av när dess brottlast överskrids. Det kan ske i många olika situationer. Trafikolyckor och skador i kontakt och motionssporter är bland de vanligaste orsakerna. Sporter med snabba riktningsförändringar och tempoväxlingar utgör vanligtvis en förhöjd risk. Ett korsband kan brista efter en förvridning/stukning (distorsion) och översträckning (hyperextension), till exempel p.g.a. ett fall, en sammanstötning eller ett slag. Till de klassiska orsakerna hör att stöta knät emot instrumentbrädan vid bilolyckor, att kämpa för intensivt om bollen i dueller vid idrott, att landa efter ett hopp samt falla med skidor, då bindningen inte löser ut sig och knät vrids p.g.a. kraftig hävstångsverkan. Listan kan göras hur lång som helst.
Men även i många vardagssituationer kan korsbandsskador uppstå. Ett olyckligt felsteg, snedsteg, ett fall i trappor, från en stege eller stol, vid renovering eller upphängning av tavlor på väggen kan vara tillräckligt för att överbelasta korsbanden, vilket kan leda till att de brister helt eller delvis.
Vilka symtom förekommer vid en korsbandsskada?
I de flesta fallen är symtomen vid en korsbandsskada rätt så tydliga. De omfattar smärta, svullnad och blödning runt knäleden. Du kommer inte längre att kunna sträcka ut eller böja knät helt och hållet. Vissa människor inser inte omedelbart att de har slitit av korsbandet. Det är inte förrän de försöker gå eller bära vikt på benet som knät känns instabilt och "vingligt". Det räcker då med minsta tryck på leden för att knäet ska böjas och ge vika.
Många drabbade rapporterar att de hör ett tydligt knäppande ljud och/eller ett knaster eller en knäppning i det ögonblick då olyckan inträffar, följt av ett akut och intensivt smärta i knäet. Andra symptom kan vara en känsla av att något slits eller rör sig plötsligt inuti knäleden. Under de följande timmarna svullnar knät upp. Detta kan i sin tur resultera i en stickande smärta som orsakas av att ledkapseln stadigt expanderar.
I många fall avtar den akuta smärtan relativt snabbt om man vilar, men återkommer så fort benet används igen. Blodkärlen runt leden blir ofta också skadade.
Hur behandlas en korsbandsskada?
En lämplig behandling är viktig för att stabilisera knät och förhindra ytterligare slitage av leden (knäartros). Dessa aspekter är experterna eniga om. Ökat slitage kan bero direkt på det alltför stora rörelseutrymmet som knäleden har efter en korsbandsskada. Experterna har dock olika åsikter om den bästa behandlingen för detta.
En del läkare anser att en operation alltid är det bästa alternativet. Vid en operation kommer en ortopedisk läkare antingen att sy ihop det trasiga korsbandet igen eller transplantera in vävnad från en av dina lårsenor i ett förfarande som kallas korsbandsrekonstruktion.
Andra läkare anser däremot att en operation inte alltid är nödvändig. Beroende på typen av bristning anser de att ett trasigt korsband i många fall kan behandlas med traditionell behandling. Detta kan till exempel vara om synovialmembranet (ett stretchigt membran runt korsbanden) inte har förstörts helt och hållet och kan hålla ihop ändarna av de trasiga ligamenten.
Det finns också många fall där särskilda övningar för att öka muskelstyrkan har stabiliserat leden tillräckligt för att den ska klara av den stress som uppstår vid sport, arbete och vardagsliv. Om knäleden utsätts för överdriven belastning kan det dock hända att musklerna inte ger tillräcklig stabilitet på egen hand för att kompensera för ett saknat korsband. I allmänhet är operationer på sportiga och unga människor vanligare jämfört med äldre patienter.
I vanliga behandlingar ingår normalt användning av en styv knäortos som bärs i cirka sex veckor och som begränsar knäets rörelseomfång på ett målinriktat sätt. Detta förhindrar att du belastar ditt knä eller rör det felaktigt, vilket i båda fallen kan äventyra behandlingens framgång. Ett stabiliserande stöd kan också användas efter en korsbandsoperation.
Hur lång tid tar läkningen?
Det tar alltid flera månader att läka korsbandsbristningar. Om operation utförs, sker det normalt två till fyra veckor efter det att brottet inträffat. Fram till dess används en passande ortos som stabiliserar knät. Ortoser används även efter en operation. Patienterna behöver också cirka fyra månaders rehabilitering för att transplantatet ska läka ordentligt och ge långsiktig stabilitet. Under den här perioden omvandlar kroppen den transplanterade senan till ett ligament. Vid vanlig behandling börjar däremot rehabiliteringen så snart skadan har avtagit. Detta kan också ta flera veckor. I slutändan tar båda behandlingsformerna ungefär lika lång tid. Rehabiliteringsbehandlingen börjar främst med fysioterapi som rör knät passivt och fokuserar på att bygga upp muskler samt göra koordineringsövningar.
Rätt övningar gör skillnaden
Professor Wolf Petersen, överläkare på ortopediska och traumakirurgiska kliniken vid Martin Luther-sjukhuset i Berlin, är mycket tydlig med en sak: kirurgi kan bara lyckas i kombination med eftervård. För att kunna återgå till ett normalt liv är fysioterapi inte den enda viktiga faktorn. Du måste också själv spela en aktiv roll i återhämtningsprocessen. Att göra rätt övningar hemma gör hela skillnaden om behandlingen ska lyckas och bidrar till att förbättra dina symtom.
Det är här träningsprogrammet Genu Move kommer in i bilden. Programmet har utvecklats av läkare och omfattar ett brett utbud av övningar som är utformade för patienter som återhämtar sig från en korsbandsskada. Övningarna stöder efterbehandlingen och är idealiska för att bygga upp muskelstyrka. På detta sätt kan du aktivt bidra till din rehabilitering hemma och öka det drabbade benets bärförmåga, rörlighet, styrka och koordination.
Exercises you can do at home — Genu Move
1 resultat av totalt 1
Vanliga frågor vid korsbandsskador
Tillbaka till vardagen: 3 steg till en Ottobock-ortos
- Här hittar du en översikt över alla ortoser och stöd som kan hjälpa dig. Tips! Ta med listan vid nästa läkarbesök.
- Rådgör med din läkare om vilken ortos som är bäst lämpad för dina symtom och ditt tillstånd. Din läkare kan sedan skriva ut ett recept för en passande ortos.
- Via remiss från din läkare kommer du till ett ortopedtekniskt center. Där kan du få en ortos som anpassas helt efter efter ditt kroppsmått.