Leva med amputation

Leva med delfotsamputation

Vad händer före delfotsamputationen? Och vad händer efteråt? Hur ser mitt liv ut med en delfotsprotes? Här hittar du svaren.

Sammanfattning

Delfotsamputation – vad händer sedan?

Den som står inför en eventuell delfotsamputation är ofta till en början rådvill inför detta allvarliga ämne och letar efter korrekt information. Många frågor och funderingar om amputationen och livet efteråt uppstår.

Du är inte hjälplös när en del av din fot måste amputeras. Kom ihåg att du kan behålla din livskvalitet även efter en delfotsamputation. Som drabbad kan du själv bidra en hel del för att komma tillbaka i balans mentalt och fysiskt. En möjlighet till långsiktig protesförsörjning är delfotsprotesen.

Vi visar dig vilka funktioner delfotsprotesen har, till vem den passar och hur man kan få den. Dessutom får du tips på hur du hanterar protesen i din vardag.

Varför måste delar av min fot amputeras?

En amputation utförs endast när det är den enda chansen att kunna hålla dig frisk. Ofta är en amputation oundviklig när blodcirkulationen i det drabbade fot-området inte längre räcker till för att förse vävnadscellerna med tillräckligt mycket syre som till exempel vid diabetesfot. En annan orsak till amputationer är olyckor där foten inte längre kan återställas. Även om det kanske låter märkligt: Ofta är delfotsamputationer i dessa fall den enda chansen att överhuvudtaget kunna gå igen.

Orsaker

Vanliga orsaker

Du är inte den enda som drabbas: I Tyskland utförs 30 000 till 40 000 amputationer per år, varav de flesta är fotamputationer. De vanligaste orsakerna till fotamputationer är diabetes, så kallad diabetesfot, och svåra olyckor, till exempel i yrket eller trafiken. Även så kallade ”benartärsjukdom”, mer känd som ”fönstertittarsjuka”, spelar en stor roll.

Orsakerna till kärlsjukdomar och antalet drabbade håller sig sedan flera år på samma nivå. Skälet är att ju fler människor som uppnår en hög ålder, desto fler får även diabetes mellitus. Eftersom försörjningen hela tiden förbättras, ökar inte antalet amputationen. Mer än 20 000 amputationer i Tyskland beror på diabetesfot.

Amputation vid diabetiskt fotsyndrom
Amputatie bij diabetisch voetsyndroom

Amputation vid diabetesfot

Diabetesfot är den vanligaste orsaken till fotamputationer. Diabetes mellitus leder till flera störningar som förstärker varandra:

  • Minskad svettproduktion orsakar torra och spruckna fötter

  • Sockeravlagringar i nerverna leder till att de drabbade inte längre känner sina sprickor och sår

  • Sårläkningen är starkt försämrad vid diabetes mellitus

  • Om de ömma ställena belastas på nytt blir såren större och vävnaden inflammeras och dör

  • Därutöver finns risk för att foten inflammeras, eftersom blodcirkulationen är försämrad på grund av diabetesen och cellerna dör av

Undvika amputation vid diabetiskt fotsyndrom

Undvika amputation vid diabetesfot

Diabetesfot måste inte nödvändigtvis leda till en amputation. Ju tidigare diagnosen ställs, desto bättre är möjligheterna att undvika eller åtminstone vänta med en amputation. Det gäller under en förutsättning: Du måste ta riskerna på allvar och hantera situationen på ett disciplinerat sätt.

  • Ta väl hand om dina fötter

  • Kontrollera känseln i din fotsula minst en gång i månaden och undersök hela foten med en spegel för att se om det finns några sår.

  • Gå regelbundet på kontrollundersökningar och be vårdpersonal att noggrant se över dina fötter.

  • Köp rätt skor (inte för trånga, tillräckligt med plats för tårna, inga ”hälsoskor”), och använd vid behov särskilda ortopediska inlägg för diabetiker.

  • Gå på fotvård (även om du måste betala den själv) och be om råd hur du kan sköta dina fötter själv.

  • Smörj in torr hud med fet eller karbamidhaltig kräm.

  • Vid minsta tecken på sprickor eller sår, uppsök en specialist – helst en fotklinik för diabetiker. Vänta inte tills tån blir svart eller det luktar illa från din sko. De första tecknen är: torr hud, sprickor, nedsatt känsel i foten, kramp i vaden, svampinfektion, förhårdnader och varma fötter.

  • Om du redan har fått diagnosen diabetesfot, kontrollera dina fötter varje dag.

  • Om du har diabetesfot, vänd dig till din ortopedtekniska klinik för att få särskilda skoanpassningar, skyddsskor, måttbeställda skor eller ortoser för att avlasta foten.

  • Låt endast specialister inom diabetes eller sårläkning behandla dina sår.

* (Arbeitskreis zur Erarbeitung von diagnostischen und therapeutischen Empfehlungen beim diabetischen Fußsyndrom für die Praxis des Allgemein-mediziners: Manual diabetischer Fuß; Emsdetten 2001, förord av prof dr med. Maximilian Spraul, s. 3)

Amputation vid störningar i blodcirkulationen

Amputation vid försämrad blodcirkulation

Rökare eller personer med andra ämnesomsättningssjukdomar kan ha liknande besvär som personer som drabbats av diabetes mellitus. Vid nedsatt genomblödning förses benet inte med syre på rätt sätt. Som drabbad känner du smärta och får ont när du går.

Allmänt gäller: En amputation i fotområdet utförs endast när enskilda områden inte längre kan räddas och måste avskiljas för att rädda resten av foten eller benet. Då finns det även en chans att kunna belasta foten igen. I vissa fall kan en amputation undvikas genom att åtgärder vidtas i rätt tid.

Amputation

Hur genomförs en delfotsamputation?

Ett bra samarbete mellan vårdteamet och dess olika specialister utgör grunden för en framgångsrik delfotsamputation. För ditt fortsatta liv är det nämligen viktigast att du kan stå och gå så normalt som möjligt igen.

Amputationer utförs idag enligt mottot ”så mycket som nödvändigt, så lite som möjligt”. Ortopedkirurgen tar under full narkos endast bort så mycket som är oundvikligt så att du efter ingreppet kan vara så rörlig som möjligt. Läkaren skär upp huden, tar bort den sjuka vävnaden och ben, formar stumpen och stänger såret. Ju mer frisk vävnad som bevaras, desto bättre.

Ortopedkirurgen träffar du i vanliga fall först under det förberedande samtalet innan operationen för att gå igenom hur delfotsamputationen utförs. Kirurgen vet därför inte så mycket om din bakgrund och kan inte alltid påverka vad som väntar dig efter ingreppet. Efter delfotsamputationen vårdas du av vårdpersonal. Därefter anlitas en ortopedingenjör som senare tillverkar det ortopedtekniska hjälpmedel som du anses vara i behov av. Tillsammans kan ni därför bäst avgöra vilken amputationsnivå som är lämplig i ditt fall. Amputationens omfattning har mycket stor betydelse för vad och hur mycket du kan göra med din fot efter operationen. Ortopedkirurgens viktigaste uppgift är att utföra amputationen så att du kan göra så mycket som möjligt med foten efteråt.

Konsten är inte längre hur, utan exakt var ortopedkirurgen kapar och hur stumpen sedan formas. Den här steget är väldigt viktig, eftersom stumpen sedan måste kunna belastas utan risk för skavsår. Ortopedkirurgen ”vadderar” därför benet med muskler och lämnar tillräckligt med hud för att kunna sy ihop såret utan spänning. Ärret placeras om möjligt ovanpå foten så att det inte belastas och rivs upp.

Vilka amputationsnivåer finns det?

I bästa fall räcker det att amputera en tå. Kirurgen försöker alltid att bibehålla mellanfotsbenen helt. Om däremot huvudet på tåleden inte kan behållas, måste kirurgen ta bort det mellanfotsben som hör till den drabbade tån – åtminstone delvis. Medicinare kallar detta för en ”stråle”. Förlusten av en stråle har en stor effekt på din förmåga att stå och gå. Utan protes leder det till en felaktig hållning.

Om hela mellanfotsområdet är drabbat måste kirurgen ta bort alla mellanfotsben. För att undvika olika benlängder skapar hen en avrundad stumpspets. Det underlättar senare användningen av en specialanpassad framfotsprotes.

Även om det främre fotrotsbenet eller rentav hela fotroten är drabbad, bör kirurgen skapa en avrundad stumpspets för att underlätta protesförsörjningen.

I alla dessa fall förblir fotleden intakt. Med en specialanpassad framfotsprotes kan foten i vanliga fall belastas igen. Du kan stå och gå. Om även fotleden amputeras, men inte knät, kallas det för en underbensamputation. Om även knät är drabbat, rör det sig om en låramputation.

Amputationsnivån bestäms i regel av ortopederna och den opererande kirurgen. För den långsiktiga försörjningen är det däremot viktigt att konsultera en ortopedingenjör redan innan amputationen.

Följder

Vilka följder har en delfotsamputation för mig?

Helt ärligt: Direkt efter amputationen är det ganska tufft. Du har förlorat en kroppsdel och många upplever sämre självförtroende. Du måste lära känna din kropp på nytt.

Efter delfotsamputationen har du en annan ståyta. Hävstångseffekten saknas när du går. Det är inledningsvis svårare att gå och stå. Med den amputerade stumpen kommer du att sätta i foten med mindre kraft. Risken är hög att du kompenserar detta med en felaktig hållning. Därför är det viktigt att du i ett tidigt skede informerar dig om möjliga ortopedtekniska hjälpmedel. Dessa hjälpmedel stödjer dig så att du kan utföra dina vanliga rörelsemönster.

Eventuellt upplever du till och med skam och obehag när du visar dig med din amputerade fot i det offentliga livet. Proteser kan hjälpa dig att komma tillrätta med din nya situation snabbare. En delfotsprotes ger dig fri rörlighet i fotleden. Med den här friheten kan dina rörelser se nästintill naturliga ut.

Möjligtvis blir din största uppgift att våga dig ut bland människor och utveckla din nya kroppskänsla. Du har all anledning att uppträda självsäkert. Få har gått igenom det som du just har upplevt.

Vad händer under de första veckorna efter en amputation?

Direkt efter delfotsamputationen börjar vägen tillbaka till livet. För att du snart ska kunna gå, cykla och köra bil igen, måste såret läka och musklerna byggas upp igen. Det kräver styrka och tålamod. De första veckorna är avgörande för hur du senare kan leva med amputationen.

Efter amputationen måste du först ligga ner och får inte belasta foten alls. Säkert kommer du få besök av en hel del personal som uppmanar dig till olika aktiviteter. Därmed börjar din rehabilitering. Ingen kan säga i förväg hur lång tid det tar tills såret är läkt och när du kan gå, köra bil och börja arbeta igen. En sak kan däremot varje läkare skriva under på: Ju aktivare och positivare du är, desto snabbare kommer du att märka framsteg i din rehabilitering.

I början ligger fokus på att såret ska läka. Redan under sårläkningen tränar en fysioterapeut rörlighet med dig så att din muskulatur bevaras och dina leder förblir rörliga trots den långa inaktiviteten. Senare övar hen in ersättningsrörelser med dig och tränar musklerna i stumpen så att du kan gå säkert med protesförsörjningen.

Rehabilitering – övning ger färdighet!

Fysioterapeuten har en viktig uppgift: Hen hjälper dig att lära dig styra och känna din fotstump. Din stump är så pass ny att din hjärna först inte alls kan tolka nervernas signaler. För din hälsa är det avgörande att du känner din fot mycket tydligt.

Så snart ditt sår har läkt helt och du kan belasta din stump, sker försörjningen med en protes som du långsamt behöver vänja dig vid.

Under en övergångsfas får du förmodligen en särskild så kallad avlastningssko. Med den här skon kan du gå utan att belasta ditt sår för mycket. I rehabiliteringsprocessen ingår även arbetsterapi. En arbetsterapeut ser till att du övar upp dina färdigheter och tränar rörelser i vardagen och ditt yrke. Genom det här stödet kommer du att kunna behärska ditt liv bättre dag för dag.

I rehabiliteringen ingår även att du besöker en gåskola och får rådgivning genom yrkescoacher, psykologer och vid behov även familjestödjare. Ett annat steg i rehabiliteringen är att ställa dig kritisk till din tidigare livsstil: Äter du nyttigt? Röker du? Den som klarar av en amputation kan också sluta röka. Ska vi slå vad?

Hur viktiga alla dessa experter än är: Din aktiva medverkan är ännu viktigare.

Vad behöver jag veta om sårläkning?

Efter delfotsamputationen måste du först ligga ner och höja upp foten så att blodet effektivt kan strömma tillbaka till hjärtat. Genom operationen samlas blod och vävnadsvätska i såret och de måste långsamt avledas.

Ett elastiskt förband hjälper till att återföra vätskorna. Förbandet avger ett jämnt tryck utan att störa sårläkningen. Såret kontrolleras dagligen så att ingen inflammation och ansamlingar bildas. Förbandet byts också dagligen. Sårläkningen följs alltså noga upp av vårdpersonalen.

Förbanden har en viktig uppgift: De formar stumpen så att den senare kan belastas igen. Låt därför en specialist byta förbandet. Var medveten om att en delfotsamputation är ett omfattande ingrepp. Du har ett omfattande sår. Det kan veckor eller till och med månader innan det har läkt helt. En störning kan uppstå i sårläkningen. Det är till och med ganska vanligt vid diabetespatienter. Just vid diabetes är orsaken till amputationen, diabetesfot, samtidigt ett hinder för sårläkningen. I den här fasen behöver du ge såret tid att läka.

Försörjning

Vilka försörjningsmöjligheter finns det?

Vid mindre amputationer kan ett individuellt format inlägg räcka. Ett inlägg är inte avsett för att återfå funktionen, men vid mindre ingrepp räcker det i vissa fall redan med att stabilisera fotbädden.

En delfotsprotes av silikon ger dig fri rörlighet i fotleden och en individuell passform. Ortopedteknikern tillverkar och ortopedingenjören anpassar framfotsprotesen av silikon utifrån din stump. Den sitter som gjuten. Fotleden förblir fri. Hela din fot är helt rörlig. Hela gångmönstret hos den delfotsamputerade ser naturligare ut. Nya studier visar att musklerna dessutom är aktivare än hos andra försörjningar. Tack vare det flexibla materialet kan du även gå längre sträckor och bära vanliga skor med en framfotsprotes.

Vissa läkare och ortopedingenjörer rekommenderar en specialtillverkad sko från en ortopedskotekniker. Överväg noggrant om en sådan sko verkligen är optimal för dig. Den sticker inte bara ut visuellt, utan kan även leda till svårigheter eftersom fotleden fixeras orörligt i den. Gången blir inte lika mjuk och kan vara mindre bekväm för dig.

Mer diskret är den ortopediska innerskon som också tillverkas av en ortopedskotekniker. Även i den här skon fixeras den övre fotleden. Du kan då inte använda vanliga skor från skoaffären.

Ett stort plus med Bellmann-protesen från ortopedingenjören är rörligheten. Med hjälp av en strumpa tar du på dig protesen som är tillverkad av flera lager skummaterial. Försörjningen lämnar den övre fotleden fri. Fler fördelar är den lätta vikten och en form som gör att du även kan använda vanliga skor. Bellmann-protesen kan emellertid inte anpassas optiskt till din andra fot. Det syns att det är en protes. Dessutom slits materialet ganska snabbt. Efter två år behöver du en ny protes och strumpan ger friktion som inte alla gillar.

Vanliga frågor

Vanliga frågor om delfotsproteser

Vad är en delfotsprotes?

Vad är en delfotsprotes?

Delfotprotesen ersätter funktioner och utseende hos saknade delar av din fot. Den stödjer dig i dina vardagliga rörelser, höjer muskelaktiviteten, förbättrar blodåterflödet i benet och ger foten ett nästintill naturligt utseende.

Delfotprotesen av silikon kan produceras så att den in i minsta detalj efterliknar din andra fot. Delfotprotesens hylsa anpassas exakt till din stump. Det optimerar passformen i jämförelse med andra försörjningar och håller foten mycket stabil, samtidigt som belastningen fördelas jämnt över hela ytan när du går. Dessutom kan du använda vilken vanlig sko som helst med en delfotsprotes.

Vad består en delfotsprotes av?

Vad består en delfotsprotes av?

Vi använder högklassigt medicinskt silikon (HTV-silikon) som material för delfotsproteser. Den stora fördelen med dem här typen av silikon: Vi kan forma det olika fast och hårt vid olika fotpartier. Varje del av delfotsprotesen uppfyller därmed effektivt sin funktion: fast där din fot rullar av och mjukare där din stump belastas.

Hudvänligheten är ett extra plus: Silikon släpper igenom gas och ånga, och därmed även svett. Materialet innehåller inga mjukgörare, blir inte poröst och är lukt- och smakneutralt. Dessutom känns det ofta behagligt mot huden.

För vem passar en delfotsprotes?

För vem passar en delfotsprotes?

Att anpassa och bära en delfotsprotes är bara meningsfullt om följande kriterier är uppfyllda:

  • Amputationssåret är helt läkt.

  • Fotleden kan belastas.

  • Stumpen kan belastas.

  • Stumpvolymen är stabil.

Silikonproteser kan idag användas vid nästintill alla typer av delfotsamputation. Bara om stumpen har kraftiga svullnader måste en protes uteslutas. Den kan då inte längre anpassas optimalt till stumpen och klämmer åt. Men det är ett sällsynt undantag.

Hur bra kan jag gå med en delfotsprotes?

Hur bra kan jag gå med en delfotsprotes?

En delfotsprotes ersätter den förlorade foten redan genom att den ger en hel yta för isättning och avrullning. Det ger säkerhet när du går. Eftersom protesen formas flexibelt när du går, rör sig hela kroppen rätt. Du intar inte någon kompenserande hållning och belastar musklerna helt naturligt. Att du till och med kan gå barfota med protesen är ett bevis på hur väl det fungerar. Varannan tillfrågad med delfotsprotes kan gå sträckor på fem kilometer eller längre.

Hur tar jag hand om min delfotsprotes?

Hur tar jag hand om min delfotsprotes?

Delfotprotesen ska helst bara rengöras i ljummet vatten med tvål. Om du tvättar din delfotprotes varje dag kommer du att ha glädje av den länge. Tvätta av, torka, färdigt!

Om du någon gång har en envisare fläck på din delfotsprotes kokar du den helt enkelt ett par minuter i vanligt kranvatten. Det är allt vad du behöver göra för att ta hand om din delfotsprotes av silikon så att den håller länge.

Lösningsmedel eller andra kemikalier är överflödiga. Lösningsmedel får inte ens användas. De tränger in i silikonet och förstör det, och dessutom överförs de till huden när du bär protesen.

Hur får jag en delfotprotes?

Hur får jag en delfotprotes?

Rådgör med vårdpersonalen om protesförsörjningsmöjligheterna där du bor.

Utifrån möjligheterna kring protesförsörjningen är det sedan den ortopedtekniska avdelningen med erfarenhet av delfotsproteser som hjälper dig. Certifierade ortopedtekniska avdelningar har den tekniska utrustning som krävs och är särskilt utbildade och certifierade genom Ottobock.

Ortopedingenjören mäter din fot exakt, tar foton och gör ett gipsavtryck. Utifrån avtrycket tillverkas en testprotes som du bär i fyra till sex veckor. Under den här tiden förbättrar ortopedingenjören protesen. Det är nödvändigt eftersom protesen gör att du kan gå bättre igen och när du är i rörelse får du starkare muskler. Du behöver givetvis också först vänja dig vid att bära en protes.

Till sist bestämmer du i samråd med ortopedingenjören rätt hudfärg för protesen. Alla data och korrigeringar lämnas över till Ottobock. Med hjälp av all information tillverkar vi sedan den färdiga delfotsprotesen.