Tillbaka till en aktiv vardag
Knäsmärta: Orsaker, symtom och förebyggande åtgärder
Knäsmärta gör vardagen till en utmaning för dem som drabbas av dem. Olika orsaker kan ligga till grund för besvären. Till dem räknas skador, infektioner eller förslitning i knäleden. Även stigande ålder, övervikt, idrotter med hög belastning eller felaktig gångteknik ökar risken för knäbesvär.
Hjälpmedel vid knäsmärta
Vid begränsningar p.g.a. knäsmärta kan hjälpmedel från Ottobock hjälpa dig att lindra smärtan och återfå rörlighet.
Vad är knäsmärta?
Knäsmärta beror vanligtvis på sjukdomar eller överbelastningar. Man skiljer mellan akut knäsmärta, som uppstår plötsligt och ofta till följd av yttre påverkan, och kronisk knäsmärta som ofta utvecklas gradvis, fortskrider långsamt och kan vara långvarig.
Knäet är kroppens största led och utsätts för svåra påfrestningar vid felaktiga eller överdrivna rörelser. Detta gör den särskilt känslig för slitage och skador. Knäet är den plats där lårbenet (femur) förenas med skenbenet (tibia) och knäskålen (patella). Knäleden förbinder dessa ben med senor och ligament. Utan våra knän skulle vi inte kunna röra oss naturligt och smidigt på vårt vanliga sätt.
Smärta i knäleden begränsar oss därför kraftigt - att gå, gå uppför trappor och idrotta blir en utmaning. Knäsmärta kan blossa upp på flera olika ställen i knät. Vissa patienter upplever smärta på framsidan av knäet, andra känner den på insidan, andra på utsidan av leden och andra känner bara en diffus smärta i hela knäområdet.
Vissa känner däremot av smärtan på insidan. Andra känner av knäsmärta på utsidan av leden eller också uppträder den diffust i eller på knät.
Orsaker till knäsmärta
Skadebetingade orsaker
Flera olika orsaker kan utlösa knäsmärta. Ofta uppstår akuta besvär vid knäledsskador p.g.a. för hög belastning. Följderna kan vara stötar mot knät, stukningar eller sträckningar. Men även muskel-, korsbands- och senbristningar samt meniskskador kan orsaka akuta knäsmärta. Dessa indirekta eller direkta knäledsskador uppstår ofta efter olyckor, fall eller i samband med idrotter som belastar lederna hårt. Besvären börjar i sådana fall genast och tar sig uttryck till exempel i form av knäsmärta vid gående i trappor, vid vinkling eller böjning av leden.
När benet fixeras och sköts om på rätt sätt, så försvinner smärtan ofta av sig själv efter några dagar vid små skador. Hjälpmedel som ortoser och förband från Ottobock hjälper till att stabilisera och skona knät. På det här sättet stöder lämpliga ortoser regenerationsprocessen.
Kroniska orsaker
Kronisk knäsmärta är däremot ofta ett resultat av knäledsförslitningar eller en infektion i knät. De utvecklas gradvis över flera månader och år, med allt kraftigare besvär. Framför allt vid idrottande eller för hård belastning dyker smärtan upp i knälederna. Besvären kan visserligen också tidvis försvinna, men sedan dyka upp på nytt vid nästa belastning utan förvarning.
Om du känner av ihållande knäsmärta i flera veckor då du springer, går i trappor samt ihållande knäsmärta när du böjer och vinklar benet är ett läkarbesök absolut nödvändigt. Läkaren kan tillsammans med dig gå till botten med orsakerna och inleda lämpliga behandlingar för att lindra besvären. Även vid behandling av knäbesvär, som till exempel orsakas av en knäartros, kan ortoser användas. De kan målinriktat hjälpa till med att stabilisera och mobilisera knäleden. Dessutom kan man lindra smärta med dem. En ortopedingenjör kan hjälpa dig med att hitta en passande ortos för dina besvär.
Symtom vid knäsmärta
Symtomen vid knäsmärta kan vara varierande. Därför ska du iaktta dina besvär noga och beakta följande aspekter: Var exakt befinner sig smärtan? Hur intensiv är den? Har du knäsmärta om natten när du sover? Eller har du knäsmärta när du ställer dig upp? Dyker knäsmärtan upp när du joggar eller efter att du har joggat eller har du också besvär när du går som vanligt? Lider du av knäsmärta när du går i trappor, böjer eller vinklar ditt ben? Är knät varmt, rödfärgat eller uppsvullet? Har du en känsla av instabilitet i knät?
För att få en tillförlitlig diagnos ska du absolut söka upp en läkare. Under anamnesen frågar läkaren dig om dina besvär för att få reda på orsaken till smärtan. Var och när dyker smärtan upp? Hur uttrycks de? Har knäleden tidigare haft skador eller operationer som kan bidra till de aktuella försämringarna?
I regel kommer läkaren sedan att genomföra en noggrannare undersökning och känna med fingrarna om det finns svullnader, inflammationer eller blodutgjutningar. Rörelsetest som Steinmann-testet för meniskerna eller draglådetestet för korsbanden hjälper läkaren att lokalisera källan till besvären.
I anslutning till det kan läkaren ordinera eventuella ytterligare undersökningar för att bekräfta diagnosen. För att fastställa skador på ledband, menisker eller knäleden finns det en rad med diagnostiska metoder, däribland ultraljud och röntgen, magnetisk resonanstomografi och datortomografi (DT). Fynden vid de här undersökningarna kan ge förklaringar till var orsaken till dina knäbesvär ligger.
Överblick över vanliga orsaker till knäsmärta
Tips och hjälpmedel vid knäbesvär
Förband och knäortoser
Det finns ett antal åtgärder som kan vidtas för att skona de drabbade knälederna och förebygga knäsmärta. Får du smärta i ditt knä redan efter en promenad eller en lugn vandringstur? Din gångteknik eller felaktiga skor kan vara orsaken till dem. Men även gående i nerförsbacke kan leda till besvär, eftersom knälederna belastas särskilt hårt då. Med målinriktade övningar som optimerar ditt sätt att gå och stärker benmuskulaturen kan du förebygga knäsmärta. Dessutom är det viktigt att använda rätt sko! För att stöda din knäled finns det också förband och knäortoser, framför allt om besvären redan har dykt upp. Ortopediska hjälpmedel avlastar knät och ger leden mera stabilitet. På det här sättet går det att märkbart lindra smärtan och i bästa fall får du tillbaka din rörelsefrihet.
Motion och idrott
Beroende på sjukdomsbild kan det vara klokt att skona leden eller att stärka den med mera motion i vardagen. Regelbunden, varsamt utövad idrott och motion, som inte överanstränger knälederna, håller dig inte bara i form, utan stärker också knäna och gör dem mindre känsliga för belastning. Skonsamma idrotter är till exempel simning, trevliga promenader, gång och vissa yogaställningar. Övningar som du också kan utföra bekvämt där hemma hittar du i vårt program Genu Move.
Hälsosam och balanserad kost
Även kosten kan vid vissa sjukdomsbilder förbättra hälsotillståndet. Generellt ska du undvika övervikt eller minska den. Även här hjälper det med regelbunden fysisk aktivitet som skonar lederna. Dessutom ska du satsa på en balanserad kost med mycket frukt och grönsaker, hälsosamma kolhydrater och lite socker. De 10 reglerna från Deutsche Gesellschaft für Ernährung e. V. (motsvarande svenska Livsmedelsverket) hjälper dig att lägga grunden för hälsosamma och balanserade kostvanor och ökat välbefinnande. En idealisk kombination av avlastning, fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil kan leda till att du trots knäbesvären kan få tillbaka en hög livskvalitet.
Tillbaka till vardagen: 3 steg till en Ottobock-ortos
- Här hittar du en översikt över alla ortoser och stöd som kan hjälpa dig. Tips! Ta med listan vid nästa läkarbesök.
- Rådgör med din läkare om vilken ortos som är bäst lämpad för dina symtom och ditt tillstånd. Din läkare kan sedan skriva ut ett recept för en passande ortos.
- Via remiss från din läkare kommer du till ett ortopedtekniskt center. Där kan du få en ortos som anpassas helt efter efter ditt kroppsmått.