Efter benamputationen – leva med amputerat ben
Förbered dig på hur det är att leva med amputerat ben. Här guidar vi dig igenom vad du kan förvänta dig av läkningen av stumpen, fantomsmärta efter operationen, de första övningarna och efterföljande protesförsörjning.
Förbered dig på hur det är att leva med amputerat ben. Här guidar vi dig igenom vad du kan förvänta dig av läkningen av stumpen, fantomsmärta efter operationen, de första övningarna och efterföljande protesförsörjning.
Vad väntar efter amputationen?
Efter benamputationen ställer du dig säkert frågan: hur går jag vidare nu? Direkt efter amputationen är det först och främst din återhämtning samt läkningen av stumpen som har högsta prioritet. Båda är viktiga för att du snabbt kunna påbörja rehabiliteringen och efterföljande protesförsörjning.
För att påbörja rehabiliteringen ska
du vara helt eller nästan smärtfri i stumpen,
stumpen tåla belastning,
svullnaderna med vätskeansamlingar ha minskat och stabiliserats,
du kunna röra stumpen väl i alla riktningar.
Vid vilken tidpunkt du har kommit så långt är högst individuellt, men det går alltid snabbare för stumpen att läka om du själv aktivt medverkar. För många kräver det tålamod och stor uthållighet, men det lönar sig – ju rörligare du är när du påbörjar rehabiliteringen, desto snabbare kan du försörjas med ett protesben.
Förbered stumpen för protesanvändning
Att din stump läker efter benamputationen är själva grunden för den efterföljande protesförsörjningen och därför särskilt viktigt. Läkningen övervakas och kontrolleras löpande och den dagliga behandlingen av stumpen sköts av den behandlande vårdpersonalen på sjukhuset. Utöver sårvård får du bland annat ödem- och kompressionsbehandling.
Läkning av stumpen
Stumpsmärta
Efter en amputation kan man uppleva olika sorters smärta. Det kan handla om smärta i skelettet, såret, nervtrådarna eller fantomsmärta efter operationen. Varje smärta behandlas utifrån dess orsak. Det finns olika behandlingsmöjligheter som medicinering, behandling med värme/kyla eller förband att välja mellan. Din specialistläkare och/eller din smärtterapeut hjälper dig att välja rätt.
Sårläkning
När du vaknar upp ur narkosen har ditt ben i regel redan försörjts med ett förband av lätta bindor, i vilket det sitter ett dränage (en slang som dränerar såret på sårvätska och blod). Dränaget tas bort igen under läkningen, och efter cirka 14 dagar, när såret har slutit sig, brukar man räkna den första läkningsfasen som fullbordad. Därefter förstärks bindvävscellerna och omvandlas till specifik bindväv. Även om ärret ser ut att ha läkt bra och endast ärrvävnadens färg förändras lätt, tar det ännu betydligt längre tid för att ärret att läka helt. Det kan ta upp till ett och ett halvt år innan det har läkt helt, men det skiljer sig från person till person.
Ödembehandling
Efter operationen är det vanligt att stumpens vävnad svullnar. Svullnaden kallas ödem och är en normal reaktion som vanligtvis går tillbaka efter ungefär en vecka. För att bedöma tillbakagången av svullnaden mäter man regelbundet omkretsen på samma ställe. Till dess att stygnen tas bort läggs bara ett löst sårförband och man ska inte utsätta stumpen för något tryck.
Kompressionsbehandling
Tidig kompressionsbehandling
Efter operationen får du ett sårförband som byts ut med jämna mellanrum. Så småningom ersätts det med ett kompressionsförband för att minska stumpödemet och optimera stumpens anpassning till din senare protes. Med kompressionens hjälp främjas också blodcirkulationen i stumpen, vilket leder till minskad smärta och att ärret läker bättre.
4 resultat av totalt 9
Orsaker och former av fantomsmärtor samt behandlingsmöjligheter
Många med amputerade ben drabbas av fantomsmärtor, det vill säga smärta i en extremitet som har amputerats. Expertisen utgår från att upp till 70 procent av alla amputerade drabbas. I de flesta fall är det tillfälligt och för andra mer bestående. Lidandet hos de drabbade är till viss del mycket stort – det finns olika teorier om orsakerna till fantomsmärtor och det finns tyvärr ingen behandling som passar lika bra för alla.
Orsaker till fantomsmärta
Det finns olika teorier om hur fantomsmärtor uppstår. En av de vanligaste är att olika områden i hjärnan är knutna till olika delar av kroppen. Om en kroppsdel saknas och inte längre rapporterar till hjärnan tolkar hjärnan det som smärta. En intressant observation är att människor med medfödd missbildning av extremiteter (dysmeli), sällan drabbas av fantomsmärtor, utan det verkar som att det finns en slags inlärningseffekt i hjärnan. Även sensitisering (en framträdande känslighet mot ett stimuli som övergår i en överkänslighet) verkar spela en viktig roll. Om patienten drabbats av smärtor även före amputationen kan det påverka uppkomsten av fantomsmärtor. Vid valet av behandling behöver man även ta hänsyn till detta.
Olika former av fantomsmärta
Fantomsmärtor är mycket individuella och beror på flera faktorer. De är lika vanliga hos benamputerade som hos armamputerade. Smärtorna kan utlösas eller förstärkas av viss väderlek, kyla eller känslomässig stress, och de kan uppträda bara vid vissa tillfällen eller gradvis öka eller minska eller vara konstanta. Smärtan kan också variera i sin typ, intensitet och natur. Drabbade berättar om smärtor som beskrivs som stickande eller stramande, men också mer som brännande och krampaktig.
Fantomsmärtor är inte samma sak som fantomsensationer, det vill säga andra känslor än smärta i den förlorade extremiteten.
Fantomsmärtor & behandling
För att kunna ta fram en framgångsrik behandling mot fantomsmärtor efter operationen är det viktigt att skilja den från stumpsmärta, då dessa behandlas på olika sätt. Vid fantomsmärtor rekommenderar vi en kombination av flera olika behandlingar, men det finns ingen standardkombination som hjälper alla som drabbas. Många behandlingar pågår också under lång tid och kräver aktiva insatser från den drabbade i form av tålamod och uthållighet. Vi kan bara uppmuntra till att prova dig fram, även när det känns tungt. Rådgör alltid med vårdpersonalen – med gemensamma krafter hjälper de dig framåt på bästa sätt. Här är några olika metoder för behandling av fantomsmärtor efter operation med specifikt benamputation.
Spegelterapi
Patienten sitter framför en spegel som vinklas så att den återstående, friska extremiteten syns på amputationssidan. Den amputerade extremiteten ser ut att finnas kvar. Den så kallade fantomextremiteten kan nu röras och därmed påverkas målinriktat via den oskadda sidan. Fantomextremiteten kan exempelvis släppa spända och smärtfyllda ställningar och istället hitta en bekvämare position utan smärta genom rörelser i den friska sidan. En jämförbar metod är också att se på fotografier (så kallad lateraliseringsträning) – det är ett sätt att träna upp känslan för höger och vänster.Sensomotoriska terapier
Nerverna i stumpen stimuleras via huden genom massage med olika material. Det kan också göras med ultraljud, värme eller elektricitet.Bära en protes eller liner
Hos många drabbade minskar smärtan när de bär en liner eller en protes. Det kan å ena sidan förklaras av den sensoriska stimuleringen, å andra sidan av en föreställning om att kroppsdelen finns kvar – tack vare protesen – och hjärnan får motsvarande återkoppling.Smärtterapi
Smärtterapeuter är läkare som särskilt specialiserat sig på behandling av smärta. Din läkare sätter dig i förbindelse med en sådan specialist. Det är viktigt att du inte själv försöker medicinera mot smärtan.
Stumpsmärtor
Stumpsmärtor och fantomsmärtor är olika typer av smärta och de behandlas olika. Det är viktigt att du blir grundligt undersökt, så att det är klart ifall det rör sig om fantomsmärtor eller någon annan form av stumpsmärta. Stumpsmärtor kan även uppstå om protesen har dålig passform. Genom medicinska undersökningar kan man fastställa om det finns störande ärrvävnad, smärtsamma stumpneurom, bristfällig mjukdelstäckning eller ett överskott av mjuk vävnad. Dessa smärtorsaker kan åtgärdas på lång sikt genom en anpassning av komponenterna eller ett operativt ingrepp.
Vissa operationstekniker kan också bidra till att minska stumpsmärtan efter amputationen, särskilt sådan som utgår från vissa nerver i stumpen. En förebyggande smärtbehandling ska om möjligt ges redan under operationen med ett lokalt smärtstillande medel eller inledas direkt efter operationen. Det kan förebygga både uppkomst och så kallad kronifiering av smärtor (dvs. att smärtan övergår i en mer kronisk smärta).
Håll igång
Redan under tiden som stumpen läker kan du förbereda dig med utvalda övningar på rehabiliteringscentret. Tala med vårdpersonalen och låt de visa dig olika ställningar som förhindrar att musklerna eller leden närmast stumpen blir kortare eller stelare när du ligger i sängen. De kan också hjälp dig med regelbunden andningsgymnastik och lätta rörelse- och mobiliseringsövningar som också stabiliserar hjärtat och blodomloppet. Detta bidrar till att du snabbare och med mindre problem kan försörjas med en protes som håller dig rörlig och aktiv.
Var sker rehabiliteringen efter amputation?
Efter din sjukhusvistelse får du oftast fortsatt vård på en rehabiliteringsklinik. Där förbereds du på vardagen med en benprotes.
Din läkare informerar dig om när du behöver komma till en rehabiliteringsklinik och om stationär eller ambulerande rehabilitering rekommenderas (beroende på bland annat vårdupplägget är där du bor, hur långt du har kommit i läkningen och hur väl du kan förbereda dig hemma).
Vägen till protes
Efter amputationen uppstår många frågor om när och hur du får en protes. Din protes återställer mycket av din rörelseförmåga, hjälper till att förebygga hållningsproblem och förhindrar att ditt friska ben överansträngs. Vårdpersonalen förklarar förloppet fram till försörjningen med en protes.
→ Läs mer om hela processen från amputation till protes.
