Leva med benamputation

Efter benamputationen

Läs på om stumpläkning, fantomsmärta, de första övningarna efter amputationen och efterföljande protesförsörjning.

Sammanfattning

Vad väntar efter amputationen?

Efter benamputationen ställer du dig säkert frågan: Hur går jag vidare nu? Direkt efter amputationen har först och främst din återhämtning och också läkningen av stumpen högsta prioritet. Båda är viktiga för att du snabbt kunna påbörja rehabiliteringen och efterföljande protesförsörjning.

För att påbörja rehabiliteringen

  • ska du vara helt eller nästan smärtfri i stumpen,

  • ska stumpen tåla belastning,

  • ska svullnaderna med vätskeansamlingar ha minskat och stabiliserats,

  • ska du kunna röra stumpen väl i alla riktningar.

Vid vilken tidpunkt du har kommit så långt beror helt på din personliga situation. Läkningen går alltid bättre om du medverkar aktivt. Det kräver ofta tålamod och stor uthållighet, men det lönar sig. Ju rörligare du är när du påbörjar rehabiliteringen, desto snabbare kan du försörjas med en protes.

Läkning av stumpen

Förbered stumpen för protesanvändning

Att din stump läker efter benamputationen är själva grunden för den efterföljande protesförsörjningen och därför särskilt viktigt. På sjukhuset övervakar och kontrollerar den behandlande vårdpersonalen löpande läkningen och sköter den dagliga behandlingen av stumpen. Utöver sårvård får du bland annat ödem- och kompressionsbehandling. Dessutom desensibiliseras huden och dina ärr vårdas.

Läkning av stumpen

Stumpsmärta

Olika slags smärta kan förekomma i stumpen efter en amputation. Det kan handla om smärta i skelettet, såret, nervtrådarna eller fantomsmärta. Varje smärta behandlas utifrån dess orsak. Det finns olika behandlingsmöjligheter som medicinering, behandling med värme/kyla eller förband att välja mellan. Din specialistläkare och/eller din smärtterapeut hjälper dig att välja rätt.

Sårläkning

När du vaknar upp ur narkosen har ditt ben i regel redan försörjts med ett förband av lätta bindor, från vilket en liten slang kommer ut. Den här slangen lades in i såret under operationen så att sårvätska och blod kan rinna ut. Detta så kallade dränage tas bort igen under läkningen. Den första läkningsfasen är i regel fullbordad inom de första fjorton dagarna när såret har slutit sig. Därefter förstärks bindvävscellerna och omvandlas till specifik bindväv. Även om ärret ser ut att ha läkt bra och endast ärrvävnadens färg förändras lätt, tar det ännu betydligt längre tid för att ärret att läka helt. Det kan ta upp till ett och ett halvt år innan det har läkt helt. Hur länge sårläkningsprocessen tar beror på den individuella kroppskonstitutionen.

Ödembehandling

Efter operationen svullnar vanligen stumpens vävnad. Denna svullnad (ödem) är en helt normal reaktion på operationen. Svullnaden går i vanliga fall tillbaka efter ungefär en vecka. Tills stygnen tas bort läggs bara ett löst sårförband. Stumpen får först inte utsättas för tryck.

För att bedöma tillbakagången av svullnaden bör stumpens omkrets mätas regelbundet. Vid mätningen ska alltid samma mätpunkter användas och resultatet antecknas på måttblad. Om det inte görs är resultaten inte jämförbara och det går inte att identifiera om svullnaden avtar.

Kompressionsbehandling

Tidig kompressionsbehandling

Efter operationen får du ett sårförband som byts ut med jämna mellanrum. Därefter börjar kompressionsbehandlingen, till exempel med ett kompressionsförband. Den behandlande läkaren bestämmer den exakta tidpunkten. Syftet med den här behandlingen är att minska stumpödemet och förbereda stumpen för din senare protes. Kompressionen av stumpen bidrar till att optimera anpassningen till din protes. Dessutom främjar kompressionen blodcirkulationen i stumpen. Det leder till minskad smärta och ärret läker bättre.

Desensibilisering av huden

Huden på stumpen är mycket känslig efter operationen. I nära samråd med ditt behandlingsteam kan du – även gemensamt med din terapeut – bidra till att desensibilisera huden. Det kan till exempel hjälpa att mjukt dra en grov handduk eller tvättvante på den känsliga huden. Dessutom kan du också massera stumpen lätt med en borste i uppåtgående rörelser. Även användning av en massageboll med nabbar bidrar till att göra huden mindre känslig. Tänk på att allt detta endast ska göras i nära samråd med ditt behandlingsteam. Du får också hjälp med att använda rätt teknik.

Ärrskötsel

Ditt operationssår på stumpen sluter sig i regel efter tre till fyra veckor och lämnar efter sig ett ärr. Även om det från utsidan ser ut att ha läkt kan det vara att ärrvävnaden som finns därunder ännu inte är helt och hållet frisk. Det här kan upp till 18 månader i anspråk. Tala med din läkare eller vårdpersonal om vad som är en lämplig ärrvård för dig. Det kan vara klokt att fukta ärret snabbt efter operationen. Din terapeut utbildar dig om hur du rengör och masserar din hud optimalt, eftersom ju mjukare och flexiblare din hud är, desto bättre är din stump förberedd på att bära en protes.

Fantomsmärtor

Orsaker och former av fantomsmärtor samt behandlingsmöjligheter

Många människor drabbas av fantomsmärtor, det vill säga smärta i en extremitet som har amputerats. Expertisen utgår från att upp till 70 procent av alla amputerade drabbas. I de flesta fall är det tillfälligt. Lidandet hos de drabbade är till viss del mycket stort. Det finns olika teorier om orsakerna till fantomsmärtor. I dag finns en rad olika och även lovande möjligheter till behandling. Någon behandling som passar alla lika bra finns tyvärr inte. Här får du information om möjliga orsaker och de olika behandlingsalternativen. Rådgör med vårdpersonalen. Tillsammans med dig försöker de hitta lösningar som förbättrar din situation.

Orsaker till fantomsmärta

Det finns olika teorier om hur fantomsmärtor uppstår. En av de vanligaste är att olika områden i hjärnan är knutna till olika delar av kroppen. Om en kroppsdel saknas och inte längre rapporterar till hjärnan tolkar hjärnan det som smärta. En intressant observation är att människor med medfödd missbildning av extremiteter, så kallad dysmeli, sällan drabbas av fantomsmärtor. Det verkar också finnas en slags inlärningseffekt i hjärnan. Även sensitisering verkar spela en viktig roll. Om patienten drabbats av smärtor även före amputationen kan det påverka uppkomsten av fantomsmärtor. Vid valet av behandling behöver man även ta hänsyn till detta.

Olika former av fantomsmärta

Fantomsmärtor är mycket individuella och beror på flera faktorer. De är lika vanliga hos benamputerade som hos armamputerade. Smärtorna kan utlösas eller förstärkas av viss väderlek, kyla eller känslomässig stress, och de kan uppträda bara vid vissa tillfällen eller gradvis öka eller minska eller vara konstanta. Även smärtorna typ, intensitet och natur kan variera. Drabbade personer berättar om dragande och stickande men även brännande och krampaktig smärta.

Fantomsmärtor är inte samma sak som fantomsensationer, det vill säga andra känslor än smärta i den förlorade extremiteten.

Behandlingsmöjligheter vid fantomsmärtor

Efter en amputation kan smärta av olika grad uppträda i stumpen. Viktigt är att skilja stumpsmärtor från fantomsmärtor eftersom de behandlas på olika sätt.

Det finns en mängd behandlingsansatser för båda typerna av smärta. Vid fantomsmärtor rekommenderar vi en kombination av flera olika behandlingar. Det finns inga standardbehandlingar som hjälper alla som drabbas. Många behandlingar pågår också under lång tid och kräver aktiva insatser från den drabbade. Du behöver kanske ha stort tålamod och mycket uthållighet. Men vi kan bara uppmuntra till att prova dig fram, även när det känns tungt. Rådgör alltid med vårdpersonalen. De hjälper dig på bästa sätt med gemensamma krafter. Följande metoder är lämpliga och passar vid behandling av fantomsmärtor efter en amputation

  • Spegelterapi: Patienten sitter framför en spegel som vinklas så att den återstående, friska extremiteten syns på amputationssidan. Den amputerade extremiteten ser ut att finnas kvar. Den så kallade fantomextremiteten kan nu röras och därmed påverkas målinriktat via den oskadda sidan. Fantomextremiteten kan exempelvis släppa spända och smärtfyllda ställningar och istället hitta en bekvämare position utan smärta genom rörelser i den friska sidan. En jämförbar metod är också att se på fotografier (så kallad lateraliseringsträning) – det är ett sätt att träna upp känslan för höger och vänster.

  • Sensomotoriska terapier: Nerverna i stumpen stimuleras via huden genom massage med olika material. Det kan också göras med ultraljud, värme eller elektricitet.

  • Bära en protes eller liner: Hos många drabbade minskar smärtan när de bär en liner eller en protes. Det kan å ena sidan förklaras av den sensoriska stimuleringen, å andra sidan av en föreställning om att kroppsdelen finns kvar – tack vare protesen – och hjärnan får motsvarande återkoppling.

  • Smärtterapi: Smärtterapeuter är läkare som särskilt specialiserat sig på behandling av smärta. Din läkare sätter dig i förbindelse med en sådan specialist. Det är viktigt att du inte själv försöker medicinera mot smärtan.

Stumpsmärtor

Stumpsmärtor och fantomsmärtor är olika typer av smärta och de behandlas olika. Det är viktigt att du blir grundligt undersökt, så att det är klart ifall det rör sig om fantomsmärtor eller någon annan form av stumpsmärta. Stumpsmärtor kan även uppstå om protesen har dålig passform. Genom medicinska undersökningar kan man fastställa om det finns störande ärrvävnad, smärtsamma stumpneurom, bristfällig mjukdelstäckning eller ett överskott av mjuk vävnad. Dessa smärtorsaker kan åtgärdas på lång sikt genom en anpassning av komponenterna eller ett operativt ingrepp.

Vissa operationstekniker kan också bidra till att minska stumpsmärtan efter amputationen, särskilt sådan som utgår från vissa nerver i stumpen. En förebyggande smärtbehandling ska om möjligt ges redan under operationen med ett lokalt smärtstillande medel eller inledas direkt efter operationen. Det kan förebygga både uppkomst och så kallad kronifiering av smärtor.

I rörelse

Håll igång

Redan medan stumpen läker kan du förbereda dig med utvalda övningar på rehabiliteringscentret. Tala med vårdpersonalen och låt de visa dig ställningar som förhindrar att musklerna eller leden närmast stumpen blir kortare eller stelare när du ligger i sängen, regelbunden andningsgymnastik och lätta rörelse- och mobiliseringsövningar som också stabiliserar hjärtat och blodomloppet. Med dessa åtgärder bidrar du till att du snabbare och med mindre problem kan försörjas med en protes som håller dig rörlig och aktiv.

Rätt ställning för stumpen

Inom kort efter operationen kommer du nog ha svårt att ligga stilla. Kanske kan du inte ens vända dig i sängen själv. Låt vårdpersonalen få vända dig i sängen flera gånger per dygn. Lägesändringarna är viktiga. De skapar en så smärtfri ställning som möjlighet och förhindrar liggsår.

Det är också viktigt att stumpen avlastas korrekt. När du ligger på rygg ska inga kuddar läggas under stumpen. Se till att inte stumpen hänger ned när du sitter i rullstol eller på sängen. Stumpens rörlighet kan försämras, och denna försämring leder senare till att du inte kan använda protesen ordentligt. Hitta rätt ställning med utsträckt kropp – om det är möjligt – så undviker du kontraktioner, så kallad muskelförkortning.

Förebyggande av muskelkontrakturer efter en amputation

Stretchövningar mot muskelkontrakturer efter en amputation

Rörelseövningar

Förbered kroppen på bästa sätt för kommande behandlingar och håll dig rörlig genom att noga utföra övningar som stärker musklerna i bål, armar och ben. Råd om lämpliga övningar får du från vårdpersonalen. Övningarna kan utföras med lätta vikter och gummiband, såväl liggande som sittande och stående. Även stumpen ska följa med eller användas i övningarna. Med dessa rörelseövningar hindrar du muskler och leder från att stelna till. Bekanta dig också med rörelser som är ovana att utföra med det amputerade benet. Fysioterapeuten ska visa dig alla övningar och kontrollera att de utförs rätt. Hen kan ge råd om vilka övningar som passar bra vid olika tidpunkter.

Aktivitetsträning

Lite längre fram kan du träna din rörlighet. I början kommer du att tycka det är svårt att sätta dig själv upp i sängen och förflytta dig till en rullstol exempelvis. Med lite övning kommer du snart att klara av det utan problem. Även här kommer fysioterapeuten att instruera dig. Vid sängen finns ofta remmar eller handtag som du kan ta hjälp av. Snart kommer du att kunna stå för första gången. Men den välkända vikten av den amputerade kroppsdelen finns inte där, och därför kommer du att ha problem med balansen i början. Efter en benamputation kan du i början använda ett gå-stativ eller barr för att hålla balansen.

Gå-skola

Var sker rehabiliteringen efter amputation?

Efter din sjukhusvistelse får du oftast fortsatt vård på en rehabiliteringsklinik. Där förbereds du på vardagen med en benprotes.

  • Din läkare informerar dig om när du behöver komma till en rehabiliteringsklinik och om stationär eller ambulerande rehabilitering rekommenderas. Allt detta är beroende av en rad faktorer, till exempel hur vårdupplägget är där du bor, hur långt du har kommit i läkningen och hur väl du kan förbereda dig hemma.

Protesförsörjning

Vägen till protes

Efter din amputering finns många frågor: När får jag en protes? Hur får jag en protes och vilken typ av protes behöver jag? Här ger vi omfattande information om hur nästa steg ser ut för dig.

Generellt har din protes många funktioner: Den ger dig till stor del tillbaka din rörelseförmåga. Genom att bära en protes reducerar eller undviker du därutöver hållningsskador eller jämviktsstörningar som kan uppstå på grund av den minskade vikten av ditt amputerade ben. Dessutom förhindras att ditt friska ben överansträngs och får nedsatt funktion på lång sikt. Vårdpersonalen förklarar förloppet fram till försörjningen med en protes. När du får en protes och om du först försörjs med en tillfällig protes beror på en rad olika faktorer. Din ortopedingenjör ger dig utförlig rådgivning.

Hur får jag en protes?

Hur får jag en protes?

Ortopedingenjören på den ortopedtekniska kliniken är insatt i protesförsörjning och redogör för de möjligheter som finns. I bästa fall har du redan fått kontakt med en ortopedingenjör innan amputationen eller på sjukhuset.

När får jag protesen?

När sker protesutprovningen?

Vid vilken tidpunkt du får en protes avgörs alltid individuellt. Läkningen och tillfrisknandet är unika för varje individ. Följ råden från vårdpersonalen, även om det ibland kan kräva lite tålamod. Ju bättre din stump är förberedd på att bära en protes, desto bättre kommer du sedan tillrätta med din protesförsörjning.

Vilken protes får jag?

Vilken protes får jag?

Vilken protes som kommer ifråga för dig beror på olika faktorer. Vilken benprotes som passar till dig beror bland annat på din fysiska status och hälsa, amputationsnivå, dina krav på protesen och din yrkesrelaterade och privata miljö. Din ortopedingenjör informerar dig om alla dessa aspekter och väljer tillsammans med dig passande proteskomponenter utifrån dina behov.

Anpassning av protesen

Anpassning av protesen

Amputationsnivån avgör vilka komponenter protesförsörjningen består av. Protesuppsättningen ersätter i princip alla extremiteter som saknas – alltså exempelvis din fot, ditt knä eller din höftled – och består av motsvarande olika proteskomponenter. Din stump omges av en proteshylsa som förbinder din protes med din kropp. Mellan de olika proteskomponenterna sitter anslutningselement. Med hjälp av dem kan till exempel bygghöjden anpassas individuellt eller till viss del även ytterligare funktioner utföras.

Därutöver väljer din ortopedingenjör ut de enskilda proteskomponenterna efter dina behov. När hylsan har rätt passform efter flera utprovningar, sätts hylsan och proteskomponenterna ihop. Din ortopedingenjör utgår vid protesens anpassning från undersökningarnas resultat och gällande inriktningsföreskrifter från protestillverkaren. Ortopedingenjören kan kontrollera och optimera protesens inriktning med hjälp av särskilt utvecklas teknisk utrustning, till exempel L.A.S.A.R. Posture. Därigenom kan ortopedingenjören anpassa protesen ännu mer exakt efter dina behov. Därefter kan du ta dina första steg med din nya protes.

Testprotes

Testprotes

I vissa fall kan en särskilt anpassad testprotes användas kort efter amputationen. Den här övergångsprotesen tillverkar din ortopedingenjör åt dig och du bär den tills du kan försörjas med en slutgiltig protes. En tillfällig protes kan ha en gynnsam effekt på behandlingsresultatet. Med den här protesen kan du tidigt delvis belasta din stump och börja med de första gå- och ståövningarna. Tillfälliga proteser är däremot inte lämpade för alla amputationer. Vårdpersonalen avgör om en testprotes kommer ifråga för dig.

Med hjälp av en testprotes kan även en passande hylsa justeras efter hand och lämpliga proteskomponenter identifieras. Din ortopedingenjör förbättrar löpande protesens passform under test- och utprovningsfasen, så att du i möjligaste mån inte har några problem med passformen för din slutgiltiga protes.

Slutgiltig protes

Slutgiltig protes

När volymen stabiliserats och en färdig hylsa kan tillverkas, inleds processen för protesförsörjningen utformat efter dina exakta behov.

Ytterligare hjälpmedel

Ytterligare hjälpmedel

Utöver protesen kan du behöva ytterligare hjälpmedel för att röra dig framåt. Beroende på din kroppsliga författning finns det olika gånghjälpmedel som promenadkäppar, underarmskryckor och rullatorer. Rådgör med vårdpersonalen om ytterligare behov finns.