Olika slags smärta kan förekomma i stumpen efter en amputation. Det kan handla om smärta i skelettet, såret, nervtrådarna eller fantomsmärta. Varje smärta behandlas utifrån dess orsak. Det finns olika behandlingsmöjligheter som medicinering, behandling med värme/kyla eller förband att välja mellan. Din specialistläkare och/eller din smärtterapeut hjälper dig att välja rätt.

När du vaknar upp ur narkosen har ditt ben i regel redan försörjts med ett förband av lätta bindor, från vilket en liten slang kommer ut. Den här slangen lades in i såret under operationen så att sårvätska och blod kan rinna ut. Detta så kallade dränage tas bort igen under läkningen. Den första läkningsfasen är i regel fullbordad inom de första fjorton dagarna när såret har slutit sig. Därefter förstärks bindvävscellerna och omvandlas till specifik bindväv. Även om ärret ser ut att ha läkt bra och endast ärrvävnadens färg förändras lätt, tar det ännu betydligt längre tid för att ärret att läka helt. Det kan ta upp till ett och ett halvt år innan det har läkt helt. Hur länge sårläkningsprocessen tar beror på den individuella kroppskonstitutionen.

Efter operationen svullnar vanligen stumpens vävnad. Denna svullnad (ödem) är en helt normal reaktion på operationen. Svullnaden går i vanliga fall tillbaka efter ungefär en vecka. Tills stygnen tas bort läggs bara ett löst sårförband. Stumpen får först inte utsättas för tryck.

För att bedöma tillbakagången av svullnaden bör stumpens omkrets mätas regelbundet. Vid mätningen ska alltid samma mätpunkter användas och resultatet antecknas på måttblad. Om det inte görs är resultaten inte jämförbara och det går inte att identifiera om svullnaden avtar.

Tidig kompressionsbehandling

Efter operationen får du ett sårförband som byts ut med jämna mellanrum. Därefter börjar kompressionsbehandlingen, till exempel med ett kompressionsförband. Den behandlande läkaren bestämmer den exakta tidpunkten. Syftet med den här behandlingen är att minska stumpödemet och förbereda stumpen för din senare protes. Kompressionen av stumpen bidrar till att optimera anpassningen till din protes. Dessutom främjar kompressionen blodcirkulationen i stumpen. Det leder till minskad smärta och ärret läker bättre.

Huden på stumpen är mycket känslig efter operationen. I nära samråd med ditt behandlingsteam kan du – även gemensamt med din terapeut – bidra till att desensibilisera huden. Det kan till exempel hjälpa att mjukt dra en grov handduk eller tvättvante på den känsliga huden. Dessutom kan du också massera stumpen lätt med en borste i uppåtgående rörelser. Även användning av en massageboll med nabbar bidrar till att göra huden mindre känslig. Tänk på att allt detta endast ska göras i nära samråd med ditt behandlingsteam. Du får också hjälp med att använda rätt teknik.

Ditt operationssår på stumpen sluter sig i regel efter tre till fyra veckor och lämnar efter sig ett ärr. Även om det från utsidan ser ut att ha läkt kan det vara att ärrvävnaden som finns därunder ännu inte är helt och hållet frisk. Det här kan upp till 18 månader i anspråk. Tala med din läkare eller vårdpersonal om vad som är en lämplig ärrvård för dig. Det kan vara klokt att fukta ärret snabbt efter operationen. Din terapeut utbildar dig om hur du rengör och masserar din hud optimalt, eftersom ju mjukare och flexiblare din hud är, desto bättre är din stump förberedd på att bära en protes.

Det finns olika teorier om hur fantomsmärtor uppstår. En av de vanligaste är att olika områden i hjärnan är knutna till olika delar av kroppen. Om en kroppsdel saknas och inte längre rapporterar till hjärnan tolkar hjärnan det som smärta. En intressant observation är att människor med medfödd missbildning av extremiteter, så kallad dysmeli, sällan drabbas av fantomsmärtor. Det verkar också finnas en slags inlärningseffekt i hjärnan. Även sensitisering verkar spela en viktig roll. Om patienten drabbats av smärtor även före amputationen kan det påverka uppkomsten av fantomsmärtor. Vid valet av behandling behöver man även ta hänsyn till detta.

Fantomsmärtor är mycket individuella och beror på flera faktorer. De är lika vanliga hos benamputerade som hos armamputerade. Smärtorna kan utlösas eller förstärkas av viss väderlek, kyla eller känslomässig stress, och de kan uppträda bara vid vissa tillfällen eller gradvis öka eller minska eller vara konstanta. Även smärtorna typ, intensitet och natur kan variera. Drabbade personer berättar om dragande och stickande men även brännande och krampaktig smärta.

Fantomsmärtor är inte samma sak som fantomsensationer, det vill säga andra känslor än smärta i den förlorade extremiteten.

Efter en amputation kan smärta av olika grad uppträda i stumpen. Viktigt är att skilja stumpsmärtor från fantomsmärtor eftersom de behandlas på olika sätt.

Det finns en mängd behandlingsansatser för båda typerna av smärta. Vid fantomsmärtor rekommenderar vi en kombination av flera olika behandlingar. Det finns inga standardbehandlingar som hjälper alla som drabbas. Många behandlingar pågår också under lång tid och kräver aktiva insatser från den drabbade. Du behöver kanske ha stort tålamod och mycket uthållighet. Men vi kan bara uppmuntra till att prova dig fram, även när det känns tungt. Rådgör alltid med vårdpersonalen. De hjälper dig på bästa sätt med gemensamma krafter. Följande metoder är lämpliga och passar vid behandling av fantomsmärtor efter en amputation

• Spegelterapi: Patienten sitter framför en spegel som vinklas så att den återstående, friska extremiteten syns på amputationssidan. Den amputerade extremiteten ser ut att finnas kvar. Den så kallade fantomextremiteten kan nu röras och därmed påverkas målinriktat via den oskadda sidan. Fantomextremiteten kan exempelvis släppa spända och smärtfyllda ställningar och istället hitta en bekvämare position utan smärta genom rörelser i den friska sidan. En jämförbar metod är också att se på fotografier (så kallad lateraliseringsträning) – det är ett sätt att träna upp känslan för höger och vänster.

• Sensomotoriska terapier: Nerverna i stumpen stimuleras via huden genom massage med olika material. Det kan också göras med ultraljud, värme eller elektricitet.

• Bära en protes eller liner: Hos många drabbade minskar smärtan när de bär en liner eller en protes. Det kan å ena sidan förklaras av den sensoriska stimuleringen, å andra sidan av en föreställning om att kroppsdelen finns kvar – tack vare protesen – och hjärnan får motsvarande återkoppling.

• Smärtterapi: Smärtterapeuter är läkare som särskilt specialiserat sig på behandling av smärta. Din läkare sätter dig i förbindelse med en sådan specialist. Det är viktigt att du inte själv försöker medicinera mot smärtan.
  

Stumpsmärtor och fantomsmärtor är olika typer av smärta och de behandlas olika. Det är viktigt att du blir grundligt undersökt, så att det är klart ifall det rör sig om fantomsmärtor eller någon annan form av stumpsmärta. Stumpsmärtor kan även uppstå om protesen har dålig passform. Genom medicinska undersökningar kan man fastställa om det finns störande ärrvävnad, smärtsamma stumpneurom, bristfällig mjukdelstäckning eller ett överskott av mjuk vävnad. Dessa smärtorsaker kan åtgärdas på lång sikt genom en anpassning av komponenterna eller ett operativt ingrepp.

Vissa operationstekniker kan också bidra till att minska stumpsmärtan efter amputationen, särskilt sådan som utgår från vissa nerver i stumpen. En förebyggande smärtbehandling ska om möjligt ges redan under operationen med ett lokalt smärtstillande medel eller inledas direkt efter operationen. Det kan förebygga både uppkomst och så kallad kronifiering av smärtor.