An amputee with a prosthetic leg faces a group of prosthetic users

Före en benamputation

Sammanfattning

Att förbereda sig för en planerad amputation

Du kanske redan vet sedan en längre tid att en amputation väntar. Även om ingreppet är en omvälvande händelse är du inte ensam i den här svåra livsfasen. Vi vill stöda dig i dina förberedelser inför detta steg. Få reda på vad som sker vid en benamputation, vem som tar hand om dig och framför allt vad som händer efteråt.

Kontakt med vårdpersonal

Kontakt med vårdpersonal

Till ditt vårdförsörjningsteam hör allihopa som tar hand om dig före, under och efter amputationen. I centrum står din ortopedingenjör, som också fungerar som samordnare. Det är viktigt att du behandlas av vårdspecialister som har lång erfarenhet av patienter som genomgått en benamputation. Här ger vi dig information så att du känner till de olika uppgifterna och det allmänna behandlingsförloppet. Informationen kan hjälper dig att bygga upp kontakten med de rätta vårdspecialisterna och med vår checklista kan du kontrollera om du har tänkt på alla steg.

Orsaker till amputation

De vanligaste orsakerna till en benamputation

En amputation innebär att ett skelettben avskiljs från kroppen i frisk vävnad. När en kroppsdel i en led avskiljs från kroppen talar man också om exartikulation. En amputation är nödvändig när en insjuknad kroppsdel inte förväntas tillfriskna och det gör att patientens liv står på spel. Orsakerna kan vara till exempel nedsatt genomblödning, infektioner, olyckor, cancersjukdomar eller en medfödd missbildning av extremiteterna (dysmeli). I vissa av de nämnda fallen visar det sig under en längre tid att en amputation är ofrånkomlig. I motsats till dessa fall måste också ibland helt oförutsedda amputationer göras, till exempel på grund av svåra komplikationer efter en olycka.

FirstSpiritExport,OBISCM-1557,web_site,prosthetics_2,infos_for_amputees
Amputation vid nedsatt genomblödning

Amputation vid nedsatt genomblödning

Så kallade arteriella ocklusiva sjukdomar är huvudorsaken till amputationer i västvärlden. Vid sidan om andra ämnesomsättningssjukdomar som t.ex. diabetes är den så kallade ”fönstertittarsjukan” en mycket känd och utbredd arteriell ocklusiv sjukdom. Vid nedsatt genomblödning förses benet inte med syre på rätt sätt. Om du drabbas av det känner du ofta av smärta och det gör ont för dig att gå. Benet eller foten är kallare än resten av kroppen och har ibland också en blåaktig färg. En amputation av de nedre extremiteterna utförs endast när genomblödningen inte längre kan återställas med andra kärlkirurgiska åtgärder. Vid partiella amputationer är också målet att bevara resten av foten eller benet.

Amputation vid diabetesfot

Amputation vid diabetesfot

Diabetesfot är en av de vanligaste orsakerna till benamputationer. Men även om allt fler personer uppnår en hög ålder och antalet som insjuknar i diabetes mellitus förändras antalet amputationer inte mycket. Orsaken till det är bättre försörjning och nya möjligheter för personer som drabbas.

Diabetes mellitus leder generellt till flera störningar som förstärker varandra.

  • Minskad svettproduktion orsakar torra och spruckna fötter och ben.

  • Sockeravlagringar i nerverna leder till att de insjuknade inte längre känner av sina sprickor och sår.

  • Sårläkningen är starkt försämrad vid diabetes mellitus.

  • Om de ömma ställena belastas på nytt blir såren större. Vävnaden inflammeras och dör av.

Vidare finns risken att foten och benet inflammeras snabbare, eftersom genomblödningen är nedsatt på grund av diabetesen och celler dör av.

Amputation efter en olycka

Amputation efter en olycka

Förekomsten av amputationer efter olyckor – till vilka till exempel arbetsolyckor eller trafikolyckor räknas – har minskat avsevärt i västvärlden. Orsakerna till det är varierande, bland annat har standarderna för arbetssäkerhet höjts. Framsteg inom intensivvården och kirurgin leder till att nerver, kärl, ben och mjukdelar i extremiteterna kan återställas efter skador och att amputationer inte är den enda utvägen.

Amputation på grund av tumörer

Amputation på grund av tumörer

Amputationer till följd av cancersjukdomar är relativt sällsynta. Ofta befinner sig dock tumörer nära knät eller i höftregionen. Amputationer i höft- och bäckenområdet kan i cirka hälften av fallen härledas till tumörer. Målet med en amputation i det här fallet är att rädda livet på den insjuknade genom att man förhindrar att cancercellerna sprider sig och drabbar andra kroppsregioner.

Amputation efter en infektion

Amputation efter en infektion

Sedan Louis Pasteur år 1877 beskrev hur antibiotika verkar har amputationer till följd av infektioner blivit mycket sällsynta. Den höga antiseptiska standarden vid medicinska behandlingar och stelkrampsvaccinationer är ytterligare orsaker till minskningen. Var dock ändå uppmärksam på även de minsta skadorna. Tecken på inflammation är till exempel rodnader, svullnader, feber och smärta i ett sår.

Kontrollera också att ditt stelkrampsskydd ännu är i kraft. Robert Koch-institutet rekommenderar att det förnyas vart tionde år – ännu tidigare vid förekomst av sår. Ta i varje fall kontakt med din läkare.

Amputationsnivåer

Lämplig amputationsnivå bestäms

Termen amputationsnivå beskriver det ställe på kroppen där en kroppsdel amputeras. Den fastställs av läkare före operationen och avgörs utifrån orsaken till amputationen.

Vid ett planerat ingrepp kan din ortopedingenjör inkluderas i överläggningarna inför amputationen. Ortopedingenjören kan ge råd om vilken amputationsnivå som är bäst lämpad för den efterföljande protesförsörjningen.

Amputationsnivån avgör nämligen, vid sidan om andra faktorer, vilken protes som är lämplig för dig. Den bestämmer vilka delar som måste ersättas med protesförsörjning.

FirstSpiritExport,OBISCM-1557,web_site,prosthetics_2,mobility_after_amputation
Fotamputation

Fotamputation

I fotområdet är mer än tolv olika amputationsnivåer kända. De sträcker sig från tåamputationer över mellanfotsamputationer till fotroten.

För protesförsörjningen kan silikonproteser användas.

FirstSpiritExport,OBISCM-1557,web_site,prosthetics_2,infos_for_amputees
Underbensamputation (transtibial amputation)

Underbensamputation (transtibial amputation)

Vid en underbensamputation opereras sken- och vadbenen bort.

För protesförsörjningen behövs en protesfot samt adapter och anslutningselement till proteshylsan.

FirstSpiritExport,OBISCM-1557,web_site,prosthetics_2,infos_for_amputees
Knäexartikulation

Knäexartikulation

Vid en knäexartikulation avlägsnas knäleden och därmed avskiljs underbenet. Låret förblir oftast helt intakt.

För protesförsörjningen behövs en protesfot, en lårbensprotes samt adapter och anslutningselement till proteshylsan.

FirstSpiritExport,OBISCM-1557,web_site,prosthetics_2,infos_for_amputees
Lårbensamputation (transfemoral amputation)

Lårbensamputation (transfemoral amputation)

Vid en låramputation kapas lårbenet av.

För protesförsörjningen behövs en protesfot, en lårbensprotes samt adapter och anslutningselement till proteshylsan.

FirstSpiritExport,OBISCM-1557,web_site,prosthetics_2,infos_for_amputees
Höftledsexartikuation

Höftledsexartikuation

Vid en höftledsexartikuation görs amputationen i höftledsområdet. Med den här amputationen kommer bäckenet att överta den senare styrningen av protesen.

För protesförsörjningen behövs en protesfot, en lårbensprotes, en proteshöftled samt adaptrar och anslutningselement till proteshylsan.

FirstSpiritExport,OBISCM-1557,web_site,prosthetics_2,infos_for_amputees
Hemipelvektomi (Transpelvic amputation)

Hemipelvektomi (Transpelvic amputation)

Vid en hemipelvektomi amputeras hela benet och delar av bäckenet ända till korsbenet. Med den här amputationen kommer bäckenet att överta den senare styrningen av protesen.

För protesförsörjningen behövs en protesfot, en lårbensprotes, en proteshöftled samt adapter och anslutningselement till proteshylsan.

FirstSpiritExport,OBISCM-1557,web_site,prosthetics_2,infos_for_amputees
Försörjningsteam

Vårdspecialister finns där för dig och tar hand om dig

Din försörjning före och efter en amputation ligger i händerna på ett team som består av vårdpersonal från olika specialområden. Vem som tillhör det och vilken roll som varje person har i din behandling har vi sammanställt här för dig.

En central roll i detta team har ortopedingenjören. Vi råder dig att redan före amputationen i mån av möjlighet försöka komma i kontakt med ortopedingenjör på din ortopedtekniska klinik. Det är fördelaktigt att hitta någon som redan har stor erfarenhet av att arbeta med patienter som genomgått en benamputation och därför kan ge dig goda råd.

FirstSpiritExport,OBISCM-1557,web_site,prosthetics_2,mobility_after_amputation
Kirurg

Kirurg

Kirurgen ger dig råd före amputationen och genomför den. I bästa fall kommer din kirurg i förväg överens med din ortopedingenjör om hur operationen kommer att gå till. Tillsammans kan kirurgen och ortopedingenjören till exempel redan i förväg diskutera om hur din stump kommer att utformas, vilket sedan underlättar anpassningen av din proteshylsa. Efter amputationen övervakar kirurgen att du återhämtar dig och ordinerar rehabilitering åt dig.

Specialistläkare

Specialistläkare

Specialistläkaren har i regel redan skött om dig innan amputationen och känner därför till ditt sjukdomsförlopp. Om du behöver rådgivning eller ytterligare rehabiliteringsåtgärder står din läkare till förfogande.

Socialpedagoger och sociala tjänster

Socialpedagoger och sociala tjänster

I regel tar en socialpedagog eller en annan medarbetare i socialtjänsten hand om dig redan på sjukhuset. Den här personens uppgift är att stöda dig i att återgå till vardagen. Till det hör teman som boende, utbildning, arbete, familj, inkomst eller sociala nätverk. Hen visar dig vilka tjänster som det finns och hur du kan använda dem. Till tjänsterna hör till exempel medicinska och terapeutiska åtgärder, specialbehandlingar eller främjande av deltagande i det sociala livet.

Stationär vårdpersonal

Stationär vårdpersonal

Efter amputationen tar vårdpersonal vid sjukhuset och sårvårdsspecialister hand om sårläkning och såromläggning samt kompression av stumpen. I idealfallet ska du då ha kontakt med läkare, en ortopedingenjör och en fysioterapeut.

Fysio- och arbetsterapeuter

Fysio- och arbetsterapeuter

Legitermade fysio- och arbetsterapeuter stöder dig under såväl rehabiliteringen som i förberedelsen inför vardagen hemma. Deras uppgift är att göra dig mobil, stärka och tänja din muskulatur, lära dig att gå samt bemästra och ytterligare förbättra din vardag utifrån den nya situation med protes.

Ortopedingenjör

Ortopedingenjör

Din ortopedingenjör intar en central roll eftersom hen försörjer dig med en lämplig protes och fungerar som din rådgivare åt dig vid frågor som rör din protesförsörjning. Före en amputation kan hen i förväg tala med kirurgen om hur din stump bör utformas om möjlighet finns och hjälpa till att etablera kontakter till andra personer som genomgått en amputation. Fråga din ortopedingenjör också om saker som kontaktpersoner för behov av ombyggnationer i hemmet eller modifieringar av transportmedel.

Vid protesförsörjningen klarlägger hen dina behov och önskningar och diskuterar olika protesförsörjningsalternativ med dig. Utifrån detta väljer ortopedingenjören lämpliga proteskomponenter och tillverkar tillsammans med ortopedtekniker protesen med en individuell hylsa för dig.

För alla frågor om din protes står din ortopedingenjör till förfogande.

Ortopedskomakare

Ortopedskomakare

Eventuellt behöver du förutom protesen också passande skor för din friska fot. Det kan till exempel vara fallet om du lider av nedsatt genomblödning. Också vid partiella fotamputationer kan ortopediska skor komma ifråga för dig, ifall du inte bär en delfotprotes. På din ortopedtekniska klinik finns mer information och rådgivning om detta att hämta.

Ambulerande vårdpersonal

Ambulerande vårdpersonal

Beroende på dina familjeförhållanden stöder ambulerande vårdpersonal dig i hanteringen av protesen och sköter också den vardagliga kompressions- och mobiliseringshanteringen.

Anhöriga och närstående

Anhöriga och närstående

Även dina anhöriga och närstående bidrar till din rehabilitering och försöker stödja dig så väl de kan i din vardag. Vilken roll de kan ta rent konkret beror naturligtvis på din personliga situation. Det är möjligt att en anhörig hjälper dig dagligen med hanteringen av protesen och hjälper dig med vardagssysslor.